Direkt när hen var ute ur ägget, såg jag att något var fel. Men hen hade kämparglöd i sig ändå, gapade i försvar med huvudet högt när jag skulle förflytta till terrariet.
Angel är deformerad på vä sida, fram och bakben, och jag befarade att hen inte skulle överleva natten ens. Då hen också var väldigt liten i kroppen. Men jag gav lillen vätska från en spruta, som den glatt lapade i sig, innan det var dags att släcka för natten.
På morgonen hade jag förberett mig på att hitta hen död, men lillen låg där och kikade nyfiket upp när jag tände lamporna. Jag fick till min glädje se hen bli mer och mer aktiv under dagens gång. Angel kunde lyfta fram armen och använda den vid stillastående, när jag lyfte upp för att ge vätska - greppade hen tag om mitt finger med bägge armarna.
Och ett litet litet hopp tändes inom mig.
Nu har jag nyss matat Angel med min "välling", och idag har hen armen framåt hela tiden. Den är fullt funktionsduglig och hen tar sig fram mycket bättre, det sprattlas även med vä bakben och jag vågar tro att framtiden är ljus för Angel. Även om vi hoppas med all försiktighet.
Många tänker nog att avlivning är det enda rätta, och jag ska medge att det var en tanke jag hade när jag först såg Angel. Men eftersom jag såg en styrka hos den lille, och att hen är pigg och med i övrigt, så kände jag att Angel förtjänar en chans. Hade hen varit helt lealös och apatisk, hade jag nog övervägt tanken om att låta hen somna in. Eftersom jag inte vill att något djur ska lida.
Men något som är viktigt att poängtera här nu, är att jag INTE föder upp i vinningssyfte eller bara för sakens skull. Jag föder upp med kärlek och engagemang, och hos mig är alla djuren lika mycket värda.
Angel kommer aldrig att säljas, och hen kommer inte att få avlas på. Utan får bo kvar här hemma och bara må gott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar